Det har inte blivit bra...
2013-04-21 / 00:16:49
...En del av mina inlägg här har inte lett till någonting bra.
Kanske har jag skaffat mig ovänner.
Troligtvis har jag sårat någon.
Min avsikt har hela tiden varit att skriva om MINA upplevelser, MINA känslor och MIN syn på saker som hänt.
Och...
Att skriva om någon jag inte känner var dumt.
Men...
Att skriva hur jag kände om något som hänt var inte dumt.
Jag var orolig för andras skull, otrygg för min och min familjs skull- det kan ingen hålla emot mig...
Eftersom den här bloggen visst används i syfte att bilda sig en uppfattning om mig så skriver jag inte mer nu.
Om någon vill veta hur jag tänker eller känner inför något som hänt så går det bra att fråga mig.
Over and out,
/L
Får man skriva vad man vill?
2013-02-27 / 00:30:54
...Ja, det får jag väl eftersom det är min blogg!
Då skriver jag såhär:
Det vänder fort nu.
Livet är väldigt bra på alla sätt.
Bra så. Punkt.
Men ibland, i samband med den mest banala motgång, kan allt bli så tungrott.
Känns som att vada i lera- trögt och tungt.
Ser allt bra omkring mig men är ändå nästan likgiltig till det jag ser.
Inte långt därefter går den tunga känslan över och jag tittar på min familj och undrar hur jag för ett ögonblick kunde glömma hur lycklig jag är...
Tycker inte om de tunga stunderna- även om de är korta.
Måste de finnas för att jag ska förstå hur bra jag har det?
Jag tror att jag skulle kunna uppskatta livet även utan att känslomässigt slungas mellan dessa kontraster...
Over and out,
/L
Inte så hemlig
2013-02-27 / 00:01:21
Om man googlar på ett namn tex sitt eget (vi skippar att fundera över den egocentriska biten just nu...), så är det lätt hänt att man kan se vilka bloggar man följer via Bloglovin.
Man är alltså inte så hemlig i cyberrymden- eller är jag den enda som inte vet hur man skyddar sin nätintegritet??
Over and out,
/L
Stackars trea
2013-02-19 / 08:00:00
När vi förstod att vi väntade ett tredje barn blev vi först lite svettiga.
Rikard skojade och sa att den stackarn kommer man ju glömma kvar nånstans...
Det blev ju i vart fall lite förvirrat när vår familj utökades med en medlem.
När jag skulle backa ut Rikards bil- fullpackad med barn & vagnar så tog det emot lite grann.
Jag tänkte det var snö och körde glatt fram lite & tog sats...
Det var bara det att motståndet bestod av en barnvagn!
Blev ganska mycket mos kan jag säga...
Men till mitt försvar så hade jag ställt den bakom bilen i väntan på att Rikard skulle lyfta in den-
man ska ju inte bära när man är snittad!
Kanske bara glömde berätta för Rikard att vagnen väntade på honom- ooops!
Försäkringen täckte en ny vagn så för några dagar sen åkte jag till Syskonhuset för lite shopping.
Expediten var supertrevlig och hjälpte mig att bära ut kartongen med den nya vagnen för att se om den gick in i bilen. Det funkade och vi gick tillbaka in i butiken för att göra upp betalningen.
Nånstans ungefär här skulle jag vilja skylla på amningshjärna- trots att Theo bara äter flaska...
Vi hade nämligen gått in & ut ur butiken några gånger så när jag väl gick ut för att åka och såg bilen tänkte jag typ att "ja, där i bilen sitter Theo i bilstolen & väntar på mig".
Exakt en sekund senare slog det mig att man inte lämnar nyfödda barn ensamma i bilen-
vilket jag som tur var inte hade gjort heller!
Var bara det att jag lämnat honom på golvet i butiken!!!
Exakt där och då blev jag nog av med chansen att nomineras till "Årets Mama"...
Over and out,
/Honsomglömdesittbarnienaffär
Hur har hon det därhemma egentligen?
2013-02-19 / 06:43:00
I onsdags gick jag in i en dörr.
Jo, på riktigt...
Det är rätt svårt att göra det ordentligt men här följer några tips för att lyckas:
- Dammsug tills säkringen går. Svär lite och fråga dig själv när ni ska be El-Tompa komma och säkra upp...
- Ta tag i dörrhandtaget till trapphallen, där också proppskåpet finns.
- Dra upp dörren och börja gå in i dörröppningen.
- Inse alldeles försent att dammsugarsladden fastnat under dörren så den inte går att öppna.
- Försök förgäves hindra kroppen från att lyda den "gå-signal" hjärnan just sänt ut.
- Kliv därefter, med ansiktet först, rakt in i dörrens kortsida.
- Känn smärtan pulsera i huvudet och undra hur du ska förklara det nära förestående blåmärket för omgivningen. "Jag gick in i en dörr" känns lite taget på nåt sätt...
Sensmoral: Det kan vara direkt skadligt att städa för mycket!
Over and out,
/L
Är du kvar?
2013-02-19 / 00:42:05
Vad bra, för då känner vi väl varandra i verkligheten också?? Även om så "bara" via Facebook, så är du hjärtligt välkommen att stanna & läsa... Jag skriver på som vanligt nu då...
Over and out,
/L
Känner vi varandra?
2013-02-16 / 01:09:00
Om vi inte gör det så ber jag dig ödmjukast att sluta läsa min blogg!
Det jag skriver här är mina tankar, upplevelser och känslor.
Jag har valt att inte lösenordsskydda bloggen eftersom jag vill att både vänner & gamla bekanta via Facebook-länken ska kunna titta in och se hur jag har det.
Men det betyder INTE att jag önskar besök från någon jag inte alls känner!
Over and out,
/L
Fortsatt paus i bloggfabriken
2013-02-16 / 01:00:56
Av olika anledningar råder det fortfarande paus i bloggandet.
Återkommer inom kort.
Over and out,
/L
Bloggpaus...
2013-02-13 / 23:04:20
...med anledning av magknip och vakna nätter tar jag bloggpaus på obestämd tid. Hoppas återkomma inom kort...
Har ni inte hört från mig innan nästa helg kan det finnas anledning att kolla dödsannonserna!
I övrigt finns det trevligare annons att se i DN Familj nu på lördag...
Over and out,
/L
Kalasribban...
2013-02-08 / 20:07:00
...på dagis blir allt högre!
Innan vi nått fram till Frejas födelsedag i juni är det väl både ponnyridning, clown och hoppborg som gäller!?
Over and out,
/L
Språkproblem
2013-02-08 / 18:57:00
Theo kan, som de flesta bebisar, kommunicera genom att härmas när någon lipar till exempel.
Detta fenomen är Freja mycket fascinerad av, men nån gång kommer han ju såklart börja prata på riktigt. Freja menar att theo mest troligen kommer prata franska eftersom han enligt henne är så mörk...
(Tur att Theo är så lik sin pappa, annars hade man kanske velat kolla hur mörk brevbäraren är, hehe!)
Hon ser problem i detta också eftersom ingen annan i familjen kan franska.
"Han får nog bo hos moster & Alex i Frankrike då..."
Problem är till för att lösas!
Over and out,
/L
Hur barn blir till á la Freja
2013-02-08 / 17:41:35
Freja: Mamma, hur blir det barn?
Jag: Ehh, oj! Jaaa du...
Överväger att citera Rune Andréasson "Den natten kramades Bamse och Brummelisa lääänge", men tänker att det kanske är lite oschysst att luras i den här frågan...
Lägger mig nånstans mittemellan- en som inte fyllt fem behöver väl inte exakt veta vad som stoppas in var om hon inte specifikt frågar om det, eller??
Jag: Jo, det behövs en mamma och en pappa (lämnar regnbågsfamiljerna utanför ett tag till)- som oftast är kära i varandra...
Freja: Ja, nu vet jag! För när de gifter sig står de jätte-, jätte-, jättenära varandra och då kommer bebisen in i mamman!
Undrar om det är okej att låta henne tro det, men låter förnuftet segra och berättar lite om giftemål, frön och ägg.
Bra så.
Over and out,
/L
Kära vän!
2013-02-06 / 08:57:00
Du finns alltid där för mig även om jag trampar på dig...
Ibland när jag ser dig får jag ångest och går rakt förbi dig- som om vi inte känner varandra...
Andra gånger tycker jag du är snäll och vill därför umgås dagligen med dig...
Under en lång period kommer vi träffas varje fredagmorgon och jag gillar tanken...
Vissa vänner kommer och går men relationen till Vågen- den består!
Minus 1,5 kg på fyra dagar (antagligen bara vätska, men ändå)- tack Vågen!
Over and out,
/L
Att namnge ett barn...
2013-02-06 / 07:41:00
...är fasikens sjukt svårt!
Vilket ansvar man har.
Det stackars barnet ska ju dras men sitt namn under resten av sitt liv- eller tills han mår så dåligt av det och själv väljer att byta!
Hade vi fått en tjej skulle hon hetat:
Klara (för nu är vi verkligen klara med barnproduktionen), Elsa (mormors andranamn), Linnea (G-mormors andranamn), Bendix (som vi alla heter).
Nu fick vi som bekant en kille- vars tre namn nästan blev tre problem.
De namn som betydde mest hade ju redan storebror fått!
Alternativa tilltalsnamn var bla:
Pelle?
Lucas?
Oliver?
Leo?
Frank?
Jag vi hade mycket konstiga specifika krav som tilltalsnamnet skulle uppfylla, tex:
- Alla i familjen skulle ha egen begynnelsebokstav, alltså fick namnet inte börja på R, L, F eller M.
- Namnet skulle vara svårt att göra smeknamn av.
- Popularitetsmässigt skulle namnet helst inte ligga på tio-i-topp
- Namnet fick inte kännas typiskt härledbart till någån särskild tidsperiod tex 20-tal eller 2000-tal.
- Namnet skulle gärna bestå av två stavelser.
- En egen namnsdag i Svenska almanackan var önskvärt.
- Namnets betydelse fick gärna vara något fint och passande...
Dessa krav gjorde inte namnvalet enklare direkt...
Varje kväll pratade vi namn, ackompanjerat av lite fika- en dålig ovana vi fick med oss från BB.
Det var te & skorpor.
Te & knäcke.
Te & digestive.
Te & ...
Åh, såklart! Vi hade det framför oss hela tiden!
Han heter ju THEO!
Alla krav utom namnsdagen klarade vi!
Dessutom betyder Theo (eller Theodor) Guds gåva, vilket ju är väldigt passande med tanke på att den här lilla nyårskaramellen var rätt oplanerad...
Andranamn blir Rikard efter pappa och Peter efter morfar.
Theo Rikard Peter Bendix-
Välkommen till världen, grattis på enmånadersdagen & varsågod (eller ursäkta) för namnen!
Over and out,
/L
Att bli storebror...
2013-02-02 / 23:55:08
...men egentligen vara ganska liten är rätt jobbigt.
Man kan bli både arg och frustrerad.
Själva bebisen är rätt kul att kolla och peta på.
Han verkar ju dessutaom gilla när man sjunger "Nu i ro" för honom...
Problemet är väl bara själva förändringen- den är det ju inte så säkert att man gillar...
Svårt då att veta vad man ska göra av känslorna.
Ett sätt är att skapa konkreta motgångar att bli arg på eftersom bebisgrejen är lite svår att sätta fingret på.
Och så jobbar den nyblivna storebrodern här hemma...
En vanig dag kan låta såhär:
- Jag VILL ha banan!
- Varsågod.
- Inte banan, ÄPPLE!
- Okej, här kommer äpplet.
- Päron vill jag ha! PÄRON sa jag ju!!!
*storebror bryter ihop fullständigt och kastar sig på golvet*
Efter att ha reagerat riktigt ordentligt kring det konkreta problemet att få fel frukt fortsätter känslorna att svalla när man spottar skal på mattan och samtidigt stirrar mamma i ögonen...
- Men Max, inte spotta på mattan!
- Joho!!!
- Om du inte gillar frukten så spotta i soporna.
- Dumma mamma! Mamma duuuuum!!!
*kastar sig på golvet igen och hämtar sig inte förrän storasyster tröstar... *
Det är som sagt svårt att bli stor när man är liten.
Over and out,
/L
