En fredag med två "25-timmarsbarn"
2011-10-08 / 11:49:20
Jaha, igår var en sorglig dag som ändå fylldes med roliga saker...
Våra närmsta vänner fick avliva sin fina gamla familjemedlem- hunden Mordax.
Eftersom det skedde hemma hos dem så fick deras son Alex vara hos oss och leka under dagen.
Märkligt vad mycket bättre mamma man blir så snart man har ett kompisbarn i huset.
Man blir liksom den där mamman man egentligen vill vara som bara:
"Nu ska vi gå ut och leka, eller jag vet- vi packar en varsin ryggsäck till er med lunchmatsäck i och så går vi en skogspromenad bort till elefanterna (stenar i olika storlek). Där kan vi klättra och busa, sen hoppar vi i alla vattenpölar vi hittar, leker lekar hela vägen och hittar nåt mysigt ställe att rasta på!"
Efter det kan man tro att man borde ge sig, men inte då:
"Oj, nu är ni alldeles genomblöta, då vill ni väl säkert bada och plaska ner hela badrummet? Efter det kan ni sitta och mysa i soffan, kolla en film och äta massa frukt som jag skär i lagom bitar på varsin tallrik åt er".
Detta kan jämföras med en annan dag hemma hos oss:
"Freja, nu går vi ut i skogen och letar kantareller..."
"Men Freja, gör inte så..."
"Freja, kom nu annars kommer vi aldrig hem..."
"Freja, hoppa inte i vattenpölen, det stänker ju ser du väl..."
"Freja, ta av dig de blöta kläderna i hallen och häng upp dem..."
"Freja, vill du ha en frukt? Okej, ta en ur skålen i köket då..."
Vad hemskt det låter när man radar upp tjatet såhär...
Det jag vill komma till är att när jag bara har mina egna barn försöker jag alltför ofta sticka in lite effektivt hushållsarbete mitt i allt vilket oftast gör att Freja känner sig åsidosatt och sätter sig på tvären, det blir tjat och extra "passning" som i sin tur gör att det där hushållsarbetet sällan blir gjort ändå.
Note to self: Lär dig att göra en sak i taget! Var 100 % mamma när du är själv med barnen, det tjänar du på.
Och ja just det, glöm inte att snacka med klockgudarna om att få två extra timmar på varje dygn också...
Over and out,
//L
Våra närmsta vänner fick avliva sin fina gamla familjemedlem- hunden Mordax.
Eftersom det skedde hemma hos dem så fick deras son Alex vara hos oss och leka under dagen.
Märkligt vad mycket bättre mamma man blir så snart man har ett kompisbarn i huset.
Man blir liksom den där mamman man egentligen vill vara som bara:
"Nu ska vi gå ut och leka, eller jag vet- vi packar en varsin ryggsäck till er med lunchmatsäck i och så går vi en skogspromenad bort till elefanterna (stenar i olika storlek). Där kan vi klättra och busa, sen hoppar vi i alla vattenpölar vi hittar, leker lekar hela vägen och hittar nåt mysigt ställe att rasta på!"
Efter det kan man tro att man borde ge sig, men inte då:
"Oj, nu är ni alldeles genomblöta, då vill ni väl säkert bada och plaska ner hela badrummet? Efter det kan ni sitta och mysa i soffan, kolla en film och äta massa frukt som jag skär i lagom bitar på varsin tallrik åt er".
Detta kan jämföras med en annan dag hemma hos oss:
"Freja, nu går vi ut i skogen och letar kantareller..."
"Men Freja, gör inte så..."
"Freja, kom nu annars kommer vi aldrig hem..."
"Freja, hoppa inte i vattenpölen, det stänker ju ser du väl..."
"Freja, ta av dig de blöta kläderna i hallen och häng upp dem..."
"Freja, vill du ha en frukt? Okej, ta en ur skålen i köket då..."
Vad hemskt det låter när man radar upp tjatet såhär...
Det jag vill komma till är att när jag bara har mina egna barn försöker jag alltför ofta sticka in lite effektivt hushållsarbete mitt i allt vilket oftast gör att Freja känner sig åsidosatt och sätter sig på tvären, det blir tjat och extra "passning" som i sin tur gör att det där hushållsarbetet sällan blir gjort ändå.
Note to self: Lär dig att göra en sak i taget! Var 100 % mamma när du är själv med barnen, det tjänar du på.
Och ja just det, glöm inte att snacka med klockgudarna om att få två extra timmar på varje dygn också...
Over and out,
//L
Kommentarer!
