bendix

När vi åker bil braukar Freja och jag leka en ordlek som går ut på att vi turas om att säga en bokstav och sedan ska man komma på något, inom ett förutbestämt tema, som börjar på den bokstaven.
(Det var i vår familj vi kom på det, hihi!)

Den här gången var temat djur:

J: Hmm, bokstaven K
F: Ehh, jag vet inte
J: Pelle i Saltkråkan har en sån
F: Jaag vet, kaninen Jocke, som är vit och svart!
J: Räääätt! Bra Freja! Okej, din tur!
F: A
J: Oj, jag vet inte...
F: Den har långa armar och päls
J: En apa?
F: Bra mamma, rätt!
J: Det var dina bra ledtrådar som gjorde det bla bla, pedagogist dravel

Jag säger ny bokstav och Freja löser den, men nu är det Frejas tur igen:

F: K
J: Men åhh, vi har ju redan gjort Pelles svartvita kanin! Hmm, K- den var svår...
F: Den är svart med lite vitt på
J: No shit! Jaha, okej, nääe...
J: Har den hängande öron? (tänker typ vädurskanin)
F: Näe, öronen är såhär (visar med knutna nävar mot öronen och viftar lite- som en kanin kanske)
J: Det måste nog vara Pelles kanin Jocke!
F: Nej, såklart inte!
J: Eh, nähä... Är det säker? Inte en K A N I N alltså?
F: Nej har jag sagt!
J: Då vet jag faktiskt inte
F: Men mamma, den är svart med lite vitt och har öronen såhär (visar igen)
J: Freja, jag kan inte (Jävla kaninjävel!)
F: En K O, mamma det är ju en K O förstår du väl?!

Och ja, visst var det en ko hon beskrev!
Note to self: Underskatta inte en treårings intellekt!

Over and out,
//L