bendix

...lite tröttare
...mycket tjockare
...men med mycket mer skrivlust!

//L

Snön låg kvar hela februari.

Min bästa vän Helena och jag skulle på fotvård veckan innan hennes planerade kejsarsnitt, men på vägen dit ringde dagis. Blivande storebror Alex hade blivit sjuk...
Pappa Henke fick stanna hemma och vabba Alex när Helena på fredagen var på genomgång och undersökning inför snittet. Inte kul att gå själv, tyckte jag. Så jag följde med.

Spännande att vara med som sällskap när jag inte ens kunde gå sidledes genom en dörr utan att slå i min höggravida mage. Några frågande blickar fick vi nog. Kanske vi var ihop och inte kunnat enats om vem som skulle få vara gravid och därför skaffat varsin?
I vart fall var det mycket lärorikt och intressant att få veta så mycket om snitt. Vi skojade om att jag nu var förberedd om det skulle bli problem vid min förlossning.

Dagen innan snittet var Alex en sväng på akuten för att kolla att han inte var allvarligt sjuk.
Det sa man att han inte var.
Det gick bra att föda syskon dagen efter.

Alex kom till oss på "dagen D" och var riktigt febrig, hostig & dålig.
Men han åt ändå lite och lekte en del under dagen.
Charlie kunde anlända utan problem till sina båda föräldrar som i lugn och ro fick fokusera på honom.
En dag i alla fall...

Morgonen efter var Alex nämligen så dålig så vi fick möta pappa Henke på akuten där dropp sattes in- efter tio försök och lika många panikattacker!
Han var så sjuk, lilla plutt! Som nu var storebror!

Jag sällskapade Helena på BB under dagen och efter många om och men konstaterades RS och lunginflammation på Alex!
Han och Henke fick läggas in, utan att träffa Helena eller Charlie såklart.
Helena var nysnittad och behövde hjälp med allt.
Jag var redan där- så jag flyttade in!

På natten svullnade mitt ena ben, så jag fick ligga på förlossningen några timmar för en koll.
Några köriga dagar var det allt.
Lustig känsla att gå runt på BB-avdelningen med bara mina vanliga gravidkrämpor. De andra var ju nyförlösta där och hasade runt därefter- så jag såg ju oförskämt pigg ut i jämförelse- kul att göra det för omväxlings skull.

På min nästa barnmorskekontroll hade jag en del i min journal att förklara, bla varför jag redan legat på BB!
Oj, helt plötsligt låg bebisen kanske felvänd!
Jag fick gå upp till läkaren för ultraljud direkt, men blev ombedd att fundera på alternativen redan då.
Prova att föda i sätesbjudning (inte så tilltalande) eller att planera in ett snitt (fan, jag ville ju föda "normalt").
Pest eller kolera, tyckte jag.
Bebisen ligger rätt, tyckte Dr Alm- skönt!
Men ändå, om ett snitt blivit aktuellt så var jag ju i alla fall en väldigt erfaren oerfaren, tack vare Helena...

Dags att sluta tänka på bebis i ett par dagar.

Det var nu det gällde.
Rättegång.
Ni som vet, ni vet.
Ni andra: en tuff tvist ang dolda fel. Mycket pengar inblandat. Vi är kärande och alltså per automatik i underläge.

Rättegången varade i två dagar.
Jag satt ner konstant i två dagar, två veckor före beräknad födsel.
Det gjorde ont. Både i kroppen och själen.
Tänk att någon kan ljuga så bra.
Tänk att veta att man har rätt men inte bli trodd.
Tänk vad glada vi var när vi kom hem.
Glada att allt faktiskt bara handlar om pengar, inte frihet, trygghet eller vårdnad.
Om vi inte tänkte på det sättet så skulle vi gå under.

Samma vecka begravdes Jan.
Det var fint och värdigt.
Stilla och sorgligt.
Jag såg Mattis begrava sin far och mindes så väl hur det kändes att göra det...

Världen kändes inte rättvis då.
Enda sättet att hantera det var att tro på något.
Jag valde att tro att livet är fyllt av vissa förutbestämda delar lycka och olycka.
Det kan komma i ojämna doser, men i slutändan råder balans.
På så sätt kan man i de svåraste stunder se framåt och tänka "vad lycklig jag ska bli".

Efter pappa gick bort fick jag min lycka i Rikard, Freja och Max.
Med jämna mellanrum sticker ödet åt mig en rättegång, sjukdom eller förlust av någon nära.
Är det "priset" för att jag är så lycklig med min familj??
Sjukt att tänka så ju, men kanske...

De sista dagarna i februari gick åt till att vänta på Tingsrättens dom...
...som kom i mars.

Over and out,
//L

Året inleddes en snöig lördag.

Dagen gick i trötthetens tecken efter nyårsfirandet med Anna, Magnus och Kalle.
Vissa var mer trötta än andra. En var gravid och trött pga tjockhet- hade varit lite glammigare om det berodde på champagneintag, men inte då. Tjock var ordet...

Stockholm var snötäckt hela januari och vi hade inte haft ihållande snö så här länge på trettio år!

Vi firade vår tredje bröllopsdag.

Arvids lillebror Edvin föddes. Mamma heter Linda och är en Värmdö-vän till mig som jag träffat genom Helena.

Jag gjorde min sista termin på SIH, där jag senare under året examinerades som Internationell Redovisningsekonom.
I januari gjorde jag praktik på AVR (började i november), vilken var tänkt att vara tom maj, men med anledning av graviditeten skulle jag bara stanna månaden ut och sedan skriva på mitt exjobb tills bebis kom.

Såhär i efterhand kan man vara nöjd med upplägget eftesom mina dagar aldrig varit så fulltecknade som under denna period- men det hör till februari och mars, så det får ni läsa om sen...

Tänker nu skriva om något väldigt privat, inte för att jag vill lämna ut någon, utan för att det som hände i januari kom att påverka mig och mitt liv så mycket- trots att jag bara är dotter till den det verkligen hände.

Helt plötsligt blev min mamma dålig, såpass att jag åkte till henne sent på kvällen.
Morgonen efter, på vårdcentralen, tittade läkaren på henne och frågade om hon hade diagnostiserats för sin Pakinson. 

Va, vadå???!!!

När hon förklarade vad hon såg föll mycket på plats för både mig och mamma.
Min mamma hade haft Parkinson i flera år utan att behandlas för det!
Symptomen var uppenbara, men ingen på VC hade tidigare sett sambandet- vilket faktiskt är under all kritik.

Det gick fort nu.
Träffa Neurolog, få diagnos, medicineras- och däremellan kommer dödsångesten!

Hur hanterar man alla känslor??
Vem tröstar vem?
Hur kliver man på ett skenande tåg tillsammans, utan att falla eller puttas?
- Ett tåg som ingen ändå vill åka med på.
Hur tröstar man sin mamma när man bara vill skrika av rädsla att förlora henne?

Ingen kunde säga om hon skulle blir såpass dålig att sjukdomen kommer hinna före hennes naturliga åldrande och dess följder...
Det enda säkra är att man inte kan bromsa sjukdomen.
Man kan medicinera symptomen och på så sätt känna sig bättre än man gjort på flera år- och den känslan kan hålla i sig i många år.

Men, det kommer dagar då man inte kan resa sig ur sängen.
Det kommer gånger då benen inte följer hjärnans signaler och stannar mitt i ett steg så man faller handlöst.
Det kommer tillfällen då man inte kan få händerna att sluta darra.

Och stunderna på dagarna då kroppen inte lyder hjärnan kommer att bli längre och längre.
Det vet vi.

Jävlahelvetsskit att se sin mamma så ledsen och hjälplös!!!
Inga ord junde ju ändra fakta.
Nu var det så här.

Innan detta hann landa hos någon av oss hände det ofattbara.

Min mammas föredetta man, dvs min styvfar, Jan blev sjuk.

Han hade varit dålig sen nyår och legat på SÖS.
De två sista veckorna i januari låg han på HSB´s vårdboende.
Vi hälsade på honom samma måndag som mamma fick sin diagnos- han var dålig och varken åt eller drack.
Morgonen en vecka senare fanns han inte mer.

Jan dog!
Bara sådär.
Natten mellan lördag och söndag satt jag hos sonom hela natten. Redan då hade man sagt att uttorkningen gått så långt så organen inte skulle orka.
Det var fråga om timmar.
Och jag tycker inte att man får dö ensam- så vi satt där, min styvbror mattis och jag.

På måndagmorgonen var det över, och jag hann inte dit!
Men jag var där innan- och det känns ändå på något sätt skönt.

Året inleddes tungt...

Over and out,
//L

Hej mina vänner!

Mitt i särklass mest händelsrika år är snart till ända och det börjar bli dags för en sammanfattning...

Tänker mig att låta varje månad få ett inlägg, där både händelser och känslor får sin plats.
Bilder vill man väl ha också?
I så fall inga bilder från de två första månaderna, för de var faktiskt rätt jobbiga, så där finns inget att se.

Januari först då, coming up...

Over and out,
//L

Såhär kan vi inte ha det!
Jag kan inte skriva om maten i efterhand, det blir inget kul att varke läsa eller skriva.
Får nog lov att försöka uppdatera varje jag och om jag inte gör det så får jag helt enkelt låta den dage passera odokumenterad...

Den senaste tidens kulinariska upplevelser har legat på en rätt låg nivå, full av repriser.
Vad sägs om:

Spagetti & köttfärssås
Fiskgryta
Hängmörad biff med sallad
Tacos (igen!)
Färdiggrillad kyckling med sallad och köpedressing

Over and out,
//L

...Nä, trodde inte det heller.

Därför mina kära vänner, har jag lite att stå i!
Den 24 januari åker nämligen vi, tillsammans med barnens farmor & Per samt G-mormor & Bosse, på solsemester!

Freja ska bara leka med Lollo & Bernie (Vings maskotar).
Vi andra ska bo bra, äta gott, sola och bada

Finns bara ett liiiitet, ganska stort, problem-
Resan inträffar mindre än ett år efter min graviditet.
Jag gick upp över trettio kilo.
Max vägde inte trettio kilo när han föddes.
You do the math!

Har de valrossar på Teneriffa?
Kunde ju i så fall låtsas vara en strandad sådan.

För vass finns väl inte?

Kunde kanske komma undan med att vara en blekfet engelsk småbarnsmorsa??
Kunde kanske vara nåt faktiskt!
Men de har väl alltid nån smaklös tatuering runt vristen?
Nähä, då går inte det heller.

Vet ju egentligen vad som ska göras- och jag har kommit en bra bit på väg.

Äter i stort sett inga kolhydrater och styrketränar tre dagar i veckan.
Med lite promenader på det så borde jag kunna klara mitt mål... Som nu känns ännu viktigare, för jag tänker I N T E vara missnöjd med- eller besviken på mig själv när jag glider i bikinin den 25 januari!!!

Nån annan som tänker gå ner några (eller tio) kilo?
Kom igen, supporta lite nu!
Vi kan göra det ihop!

Over and out,
//L

Man vet att vintern är nära när:

- Utemöblerna och grillen flyttar in
- Bilrutorna måste skrapas
- Vinterhjulen åker på
- Snöslungan ställs ut
- Två av två katter ligger inne och jäser, den ena i soffan och den andra på lekmadrassen

Over and out,
//L

Idag var en trött dag för oss alla, men på olika sätt:

Freja somnade två timmar sent igår och gick upp en timme tidigt idag.
Max, som vanligtvis sover oavbrutet från åtta till åtta med undantag för två nappassist, var i natt uppe till och från hela natten.
Jag anpassade mig snällt och backade upp de båda med deras, förhoppningsvis extremt tillfälliga, ovana.
Rikard stördes rätt ordentligt av ovanstående.

När dagen grydde tog vi en (vaken) sovmorgon från dagis som sedan utvecklades till en ledig dag.
Vi slöade på förmiddagen men sen drog vi till Ikea.

Är hon dum i huvudet, undrar ni nu va?
Nä, bara strategisk.
På Ikea kan nämligen Freja få en "dagis light" i form av Småland, tillräcklig för att stimulera men ej trötta ut.
Under tiden kan jag och Max handla ljus, servetter och ramar för tusen spänn (!!!).
Allt detta i ett ganska folktomt varuhus eftersom det är dag före lön. Och kanske också för att de som fortfarande har pengar kvar arbetar på dagtid och de som inte arbetear inte heller har pengar kvar...

Tro det eller ej men vi fick faktiskt en härlig eftermiddag!

Kanske bara ett litet missöde:
I restaurangen utbrast plötsligt Freja "titta mamma, en apa!"
Såg åt det håll hon pekade och såg en svart man på lagom avstånd för att kanske höra vår konversation.
Menade lite tyst att jag inte kunde se apan.
Freja använde sig då av sin starkaste utevolym och sa "men jo, där är ju apan, ser du väl?"
Ingen såg apan men alla hörde påståendet och tyvärr tror jag de flesta drog sina egna slutsatser av åt vilket håll Freja pekade.
Men Freja gav sig inte. Hon pekade igen mot den svarta mannen men lite snett upp mot taket och där såg jag den- APAN, på tv:n som hängde i taket...!

Over and out,
//L

...Är det nu jag börjar sacka efter med bloggandet och sen lägger ner? Är det här början på slutet? Igen...

N E J ! ! !

Jag vill fortsätta blogga och ska från och med nu inte fundera över det jag inte gör utan i stället vara glad över det jag får gjort.
Precis så som jag tänker med träningen- vilket faktiskt har fungerat bra hittills.
Tydligen enklare att få saker gjorda om jag intalar mig att jag vill göra dem än om jag bara gör dem för att slippa må dåligt över den uteblivna prestationen. Makes sence??

Så är det- jag bloggar, alltså finns jag!

Over and out,
//L

Ja, som rubriken lyder så blev det fläskkotletter idag.

Har ingen direkt skrivlust så middagstipset lyder:

• Råstek potatis och servera med stekta fläskkotletter, haloumiost, vitlökssmör och tomatsallad

Gott & ganska enkelt!


Over and out,
//L

Har visst inte varit så duktig på att uppdatera.
Orsaken till det är väl att ekorrhjulet mest bara snurrat på de senaste dagarna... Inte så kul för er att läsa om alltså.

Här följer ändå de obligatoriska utlovade middagstipsen:

#12 (lördag)

• Stäng landet för säsongen och få hjälp med barnpasning av farmor & Per hemma på Nora
• Tacka för dagen, gratulera dem till lyckad kantarelljakt och låt sedan Freja följa med dem hem för övernattning
• Släpa med Max i bilen, koppla på släpet & åk och dra upp båten
• Kliv in genom ytterdörren, njut av kravlösheten (orsakad av bortlämnad treåring), natta bebis, laga tacos och ät framför tv:n

#13 (söndag)

• Lämna Max till farmor igen och hälsa sedan på Kenneth & Jennikas lilla Hugo
• Hem med barnen, välkomna Emma (granntjejen) över på lek
• Laga köttfärssås och servera med spagetti eller salladsberg beroende på vem som skall ha det...

#14 (måndag)

• Lämna Rikard vid bussen, japp ni läste rätt- b u s s e n, för traditionsenlig utekväll med Nettan & Tobbe. Har jag berättat att Tobbe fick barn för två månader sedan? Den var planerad till november men fick plockas ut i vecka 26 för att mamma Frida skulle överleva sin havandeskapsförgiftning. Lilla bebis! Går nog inte ens att föreställa sig skräcken, oron, kärleken, hoppet och den osäkra glädjen de måste känt... Nu är det bara nån vecka kvar innan de får flytta hem, alla tre! Vilken fighter hon är deras lilla Stina...
  Åter till maten:
• Storhandla med två tämligen enkla barn i släptåg
• Servera gårdagens spagetti & köttfärssås till Freja, få beröm för den goda smaken, hihi!
• Laga kokosplättar a´la GI genom att blanda tre ägg med 2 dl mjölk & 2 dl grädde. Vispa sedan ner 1/2 dl kokosnötsmjöl, 2 msk fiberhusk och lite salt. Stek på medelstark värme i lite smör. Servera med vispad grädde, hallon & blåbär
• Note to self: Lär dig hur man byter gasoltub. Kan vara trevlig att inte behöva sluta steka pannkakor med halva smeten kvar bara för att man hittat sin givna roll i "pappa-grillar-och-mamma-fixar-salladen- familjen"!!!

#15 (tisdag)

• Sätt på ris till de familjemedlemmar som inte har några viktproblem
• Strimla lök och skär falukorv (gärna Sorundas, med hög kötthalt)
• Stek allt, krydda med salt och en blandning av svart-, vit-, grön- och rosépeppar
• Ös på creme fraiche, lite grädde och några matskedar tomatpuré
• Koka en stund och servera sedan en riktig tråk-tisdags-korvstroganoff
• Bli ändå alldeles varm i kroppen när Freja berättar hur gott det är

Ska sluta blogga nu, dags att sova- men först titta lite på resor till solen i januari :-D

Over and out,
//L

Efter vårt rutinmässiga torsdagsbad i simhallen kan man, om man vill besöka bastun en sväng.

Jag visade ju Freja detta fenomen för ganska länge sen men då ville hon bara därifrån.
När farmor var med för två veckor sedan däremot, då skulle hon visa sig på styva linan och basta minsann.
Bara det att hon inte mindes namnet så hon föreslog kort och gott ett besök i "det där varma förrådet".

Igår var det dags igen:
"Mamma, ska vi inte gå in i skamvrån en stund?"
När vi kom ut konstaterades att det var väldigt varmt i "den där hemvrån".

Nu är det tyvärr slut på Frejas simskola men jag måste säga att hon utvecklats jättemycket.
Är numera helt okej med att doppa huvudet, hoppa från kanten och ibland också dyka...

Over and out,
//L

F R E DA G S M Y Y Y Y S ! ! !

Jag måste göra det enkelt för mig idag eftersom alla har sina egna recept på potatisgratänger och broccoli- & blomkålsgratänger... Så får det bli.

• Inled middagen redan när Målarn kommer hem genom att dricka ett gott rödvin och äta lite chips / 70% apelsinchoklad
• Spela spel tillsammans i flera timmar och njut av din fina familj
• Inse att klockan passerat sju och att familjemedlemmar under fyra år kanske snart borde äta- eller skulle helst ha ätit för länge sen
• Bli nöjd över att du är en så bra mamma- inte nog med att din älskade dotter har fått fredagsmys i form av chips. Dessutom har det massiva intaget av transfetter fungerat som stödmatning så inga sura (hungriga) miner kommit emellan myset!!!
• Få ändå lite bråttom och bländas av köksbelysningens starka ljus i kontrast till stearinljusen på bordet
• Öppna kylen och bli återigen nöjd över att du storhandlade i måndags...

• Salta & peppra därefter en hel bit hängmörad rostbiff, bind upp den om det behövs
• I med en köttermometer och låt gå i ugn på ca 200 grader tills rätt temperatur uppnåtts, ca 54 grader för medium
• Låt dina frysta gratänger från förra veckan gå med också
• Koka färsk sparris med salt och en klick smör i vattnet
• Servera på fina tallrikar, ät framför tv:n och konstatera ett lyckat fredagsmys!
  

Over and out,
//L

• Simma på eftermiddagen tillsammas med G-mormor och Bosse
• Bjud med dem hem och njut av att du redan i måndags förberedde laxen, innan du frös in den.
• Var extra nöjd att du kom ihåg att ta ut den ur frysen på morgonen
• Sätt ugnen på 225 grader
• Smält fyra matskedar smör och rör ut med tre matskedar maizena
• Koka upp med 2 dl vatten, 3 dl torrt vitt vin, fiskfond, 5 dl grädde, salt och vitpeppar
• När såsen tjocknat hälls den över ca 800 gram laxfile som späckats med västerbottenost
• Det blir mycket sås- ser helt galet överdimentionerat ut- men oavsett vem du bjuder så tar den nästan alltid slut, så god blir den!
• In med allt i 25 minuter, lagom för potatis att koka och sallad att skäras
• Total tid 40 miinuter, och då är det till och med snyggt i köket efteråt
• Bjud, njut, sug i dig av komplimangerna men inse att du är för ärlig och ge därför äran till Rikards farmor Yvonne, som receptet kommer ifrån!
  

Tack för maten Yvonne!!!

Over and out,
//L

Hört i soffan:

F: Oj, vad skräpigt det är på golvet här.
J: (sitter bredvid och tittar ner) Ja, det har du rätt i...
F: Då får nog pappa dammsuga när han kommer hem!

. . .

Hört i Frejas rum:

F: Åh, kan inte du hämta lite papper åt mig mamma?
J: Eh, okej..
F: Ta det där pappret som fins i ditt kök! (D I T T)

. . .

Hört på lekmadrassen:

F: Max, om du vill kan du få titta på film på min telefon... (håller fram en vikbar reseklädborste)
M: Ga-da-ga pffr..
F: Okej, du får det. Men du får inte trycka på några knappar!

Max hinner bara få telefonen innan den slits tillbaka:

F: Åhhh, nej! Nu tryckte du ändå. Vänta, jag ska hjälpa dig, du gick in på Facebook bara... Så, nu kan du titta igen!

. . .

Over and out,
//L