bendix

Apropå senaste inlägg om mormor på sjukhus så måste jag bara berätta.

I somras ramlade min mamma (Frejas mormor alltså).
Mitt på gatan, mitt på dagen, framstupa och landade på ena knät.

Efter tilltagande smärtor under dagen åkte hon till akuten, där man magnetröntgade benet (hela hon åkte in i "tunneln").
Inget fel hittades, utan man ordinerade smärtstillande, mycket rörelse och succesivt ökad belastning.

Det blev värre.
Efter ett meningslöst besök på VC och fyra vansinnigt smärtsamma veckor åkte hon till akuten, där hon röntgades igen.

Oj, hoppsan, man hade visst röntgat fel ben förra gången.
Det där benet fick hon ju absolut inte stödja på!

In på operation.
(På det friska benet ville vi skriva "Inte detta ben, pucko!")
En platta och nio skruvar senare började en sex veckor lång rullstolsburen konvalecens.

"Inte nudda golv" fick en ny innebörd kan man säga.

Efter ett fängslat helvete får hon nu lämna rullstolen och träna på att gå igen.

Allt tack vare att man på röntgen på SÖS inte kan skilja på höger och vänster!

Tack för det Landstinget, bra jobbat!!!

Over and out,
//L

Freja har, som de flesta barn, en benägenhet att prata högt om det och DE hon ser.

Detta kan ju ibland leda till ett lite obekvämt läge för medföljande vuxen varför vi har, utan att lägga för mycket värderingar i det, sagt ungefär att:
"Människor som är gamla, tjocka eller sjuka vet oftast redan om det själva. Men det är inte säkert att de vill vara gamla, tjocka eller sjuka, så därför ska man inte säga det till dem."

När vi hälsade på mormor på sjukhuset hade budskapet förvisso gått fram, men det kanske inte riktigt hjälpte ändå...

Följande utspelar sig:

Freja står i dörröppningen till en sal och pratar med en äldre herre som är patient på avdelningen.

F: Bla bla bla bla bla (som vanligt)

Mannen: Jaså du, jaha ja, osv

Jag: Freja, nu säger vi hej då till farbrorn och låter honom vila lite grann.

F: Hej då!

Vänder sig om och ska just börja gå, hejdar sig, tittar på mig och säger (med hög stämma, så det inte undgår någon):

F: Mamma, den där gubben var jättegammal och sjuk! Men jag ska inte säja det till honom...

Over and out,
//L

Freja var, rätt nyligen, på en lite försenad treårskontroll på BVC. Man hade glömt att kalla henne...
Hur som helst.

Bortsett från att man kollade Frejas förmåga att tala (inga problem där!), förstå instruktioner osv så pratade man också en del med mamman om bla sockerintag, vanor, rutiner och tv-tittande.

Följande konversation utspelade sig då Freja gått ut i lekrummet:

M = BVC-sköterskan Malin
J = Jag
F = Freja

M: Har ni presenterat tv:n för Freja ännu

J: Skrattar högt och tror att hon skojar. Inser att det tydligen inte var ett skämt och svarar
Presenterat, skämtar du?
Utan Teletubbies, via Fåret Shaun till Emil hade jag knappt varit människa idag, och Freja hade definitivt inte varit storasyster! Astrid Lindgren är min bästa vän!
Ja, jo, ehrm, en del tv blir det nog.

M: Hur mycket om dagen ungefär? Då räknas även tv- och dataspel in.

J: Vill verka lite pretto och säger att lite Bolibompa på morgonen och sedan kanske nån film på eftermiddagen för att varva ner efter en intensiv dag på dagis kan det nog bli.
Totalt en och en halv timme om dagen kanske...
Men vi är noga med att när man tittar så gör man det aktivt, tv:n står inte bara på... Dessutom måste man ju kunna sysselsätta sig utan den moderna tekniken bla bla bla ordbajs.

Tror att jag klarat frågorna okej, men då kliver Freja in igen.

F: Mamma, jag vill inte leka med leksakerna, får jag spela på din telefon?

B U S T E D !

Over and out,
//L

Den hårfagra delen av familjen Bendix har drabbats av huvudlöss!!!

Det kliar på hela kroppen bara av vetskapen- och apoteket öppnar först kl 10 imorgon, så det är bara att vänta och sova med dessa ovälkomna gäster... BLÄ!

Har tillbringat nästan hela dagen idag åt att planera, titta på och köpa bilstolar till barnen.
Vi har insett att Max kommer växa ur babyskyddet nu i vinter, men då är det fortfarande för tidigt för Freja att börja åka framåtvänt. Resultatet blir alltså att vi, med våra två bilar, behöver fyra bakåtvända stolar!

Sen, till sommaren, kommer Freja antagligen vändas framåt och då ändras våra behov helt.
Inga problem kan man tycka. 
Bara att köpa vändbara stolar.
M E N, dessa är inte alls lika säkra och bör dessutom (i framåtvänt läge) bara användas med bilens bälte...

Herregud- det bara snurrar bilstolar i mitt huvud!

Tillsist har vi nu hittat en bra och säker lösning- som innefattat inköp av två till stolar...
Men nu verkar det som om det kommer fungera bra på alla sätt- även vid utlåning av barn med bilstol som tillbehör...

Har fortfarande så mycket jag vill skriva om, men inte alls så mycket tid till det.
Men, som den "LappNazi" jag är, så har jag i alla fall gjort en lista över ämnen som skall avhandlas innan bloggen kan sägas vara uppdaterad...

Så läge blir det ändå bara
Over and out,
//L

Har ju glömt att berätta...

Kenneth, som de flesta av er känner eller känner till, träffade sin Jennika för drygt två år sedan på sjukhuset. Han som patient med bruten arm och hon som gipsande sköterska.

De är nu förlovade, väntar på att deras nybyggda hus ska färdigställas och fick för en vecka sedan en son som heter Hugo.

Han är jättesöt, har galet mycket hår och suger på tummen så mycket han kan!

Vi har ju tyvärr inte umgåtts så mycket det senaste året, men har nu "hittat tillbaka" igen och hoppas snart träffa både dem och underverket.

Tills dess får vi hedra Hugo med ett välkomstinlägg här på bloggen...

Välkommen Hugo!!!

Over and out,
//L

...Men på ett bra sätt tror jag.

Har som vanligt varit och badat med hela familjen idag och det var jättekul, men uttröttande...

Passade senare på kvällen ändå på att ta en fika med mina Värmdö-mamma-kompisar (som är mer än så, men använder för enkelhetens skull den beskrivningen). Det var trevligt, men tiden gick som vanligt alldeles för fort.

Tidigare idag var Max på 6-månaderskontroll och han följer sina kurvor & fick godkänt av läkaren- med en extra kommentar om vilken glad kille han är- och det stämmer ju!

Man har sällan tråkigt när Max är omkring...
Så ofta han får så far han runt som ett yrväder i sin gåstol och krockar med allt han kan- som värsta radiobilen!
Det bästa är att leka "jagas" med storasyster.
Men höjdpunkten på dagen är ändå att slumra till i bilen, på väg till dagishämtning, för att sedan slå upp sina blå lagom till Frejas röst hörs. Det lilla ansiktet bara spricker upp i ett stort leende och sedan skrattar han så han kiknar hela vägen hem!
Det är visst syskonkärlek i luften, tror jag...

Lång och härlig dag lider nu mot sitt slut.
Imorgon ska Rikard ut på galej med jobbet så barnen och jag ska ha mysfredag!

Over and out,
//L

Har just hämtat Freja efter en bra dag på dagis.
Vi sitter vid köksbordet och äter mellanmål, solen skiner in genom fönstret och bländar oss.
Härligt.
Välkommen Höst!

Over and out,
//L

Herregud, så kul vi har haft det.
Och så bra.

Började fredageftermiddagen vid studsmattan.
Freja ch grannbarnen hoppade.
Rikard & jag hade aperitif vid sidan.
Max tittade storögt på.

Åt en god middag, packade inför helgen och somnade i lagom tid.

Lördag morgon begav vi oss mot Gröna Lund, där vi mötte Helena, Henke, Alex (Frejas bästis, ni vet) och Charlie.
Det var abonnerat av LRF Media och vi hängde med Henke på hans fina inbjudan.
Mycket trevligt koncept:
En solig lördag i september
Så få inbjudna att vi inte behövde köa en enda gång
Ändå tillräclkigt mycket folk för att det inte skulle kännas tomt på något sätt
Barnen åkte allt deras längd tillät, inklusive mattan ut från Lustiga Huset- vilket orsakade både skräck, glädje och tårar.
De vuxna åkte en hel del och fegisarna från familjen Bendix åkte mycket mer än de hade trott att de skulle- vid något tillfälle mer än de egentligen ville också...

Efter en fantastisk dag satte vi oss i bilen och betade gansk snabbt av de trettio mil det var till Vimmerby.
Barnen var trötta och för att vara pigga inför nästa dags äventyr sov de ju som planerat hela vägen ner-

I N T E ! ! !

Max följde planen och vaknade bara för en snabb flaska & sanering efter en "code brown".
Freja däremot tyckte tydligen inte alls att det tog på krafterna att vara på Grönan en hel dag & såg därför ingen anledning att sova.
Det var faktiskt ändå inga som helst problem för henne att beta av fyra vakna timmar i bil.
Jag, däremot var kanse lite trött när vi kom fram- efter att ha kört Cirkus Scott i fyra timmar!

Närå, jag överdriver.
Det gick jättesmidigt, men man får nog ändå säga att den bilresan sponsrades av Apple, hehe.
"Mamma, får jag spela på din telefon?"
"Här, tack för lånet, jag är klar nu- du har ändå inga roliga spel"
"Pappa, får jag spela på din telefon?"
"Mamma, får jag titta på bilder på din telefon?"
"Aha, hoppsan, glämde visst lämna tillbaka pappas telefon först..." 

Vi bodde på Karaktärshotellet i Vimmerby- vilket var helt okej.
Fräscht, rymligt rum, sköna sängar, bra frukost och trevlig service.

Innan vi la oss för kvällen hann vi med ett snabbt besök i stugbyn, där Mille (som Rikard har företaget med) & hans familj hade hyrt stuga över helgen.

Oj oj, nu är vi strax hemma.
Hinner inte skriva klart.
Får återkomma med ett rent Astrid-Lindgrens-Värld-inlägg.

Over and out,
//L

Ska snart skriva om helgen som varit, men måste först bara dela med mig lite av Frejas nya intresse- bokstäver!

En kväll i somras började vi leka med Frejas bokstavstavla.
Den är så rolig, fylld av djur med egna fack för just sin begynnelsebokstav.

Hur som helst, när jag höll fram ett djur så ljudade Freja det och hittade på så sätt begynnelebokstaven som hon sen identifierade på tavlan där djuret slutligen hamnade.
Plätt-Lätt.
Säkert just så som barn gör i början när de tränar på bokstäver, vad vet jag...

Hon kunde i princip alla bokstäver och det är väl individuellt hur tidigt barn lär sig, så det i sig var kanske inte så märkvärdigt.
Det jag däremot tyckte var lite speciellt i det hela var att vi egentligen aldrig har tränat bokstäver.
Inte heller på förskolan har de gjort det.
Hos farmor & Per har de lagt ett alfabetspussel lite grann- så det måste väl komma därifrån.

Frågade Freja hur hon lärt sig alla bokstäver och svaret var lika enkelt som svårt:
"Magen har lärt mig dem. Jag kan alla nu, för magen har lärt mig. Jag lovar, så är det."

Hmm, kan hon ha blandat ihop det med något hon hört vuxna säga om magkänsla?
Borde jag oroa mig för magen?

Hur som helst-
Tack för alfabetet Magen, vi hörs inför grammatiken och geografin, okej?!

Jo, just det, en sak till om alfabetet. 
En av de första dagarna på förskolan, när Freja inte ville bli lämnad så uppmuntrade jag henne att berätta för fröknarna om bedriften med nappen samt de nya ABC-kunskaperna.

Hon hade visst gjort det också för vid hämtning nån dag senare så pratade (för ovanlighetens skull) flera fröknar med mig, varpå Freja bad mig fråga på deras namn, typ: vilken bokstav börjar Athina på.
Jag gjode det på de tre fröknar som stod där varpå en av dem utbrast:

"Oj, Freja du kan ju bokstäverna!"
Hon vände sig sen till mig & sa:
"Ja, hon sa ju att hon kunde, men vi trodde inte riktigt att det stämde"

Är det okej- att misstro barn tills motsatsen är bevisad??!

Over and out,
//L

Vet att jag inte är först med nya tekniska lösningar eller så, men det gör mig inget, för jag känner oftast inte ens till möjligheterna...

Som nu till exempel- sitter i bilen på väg hem från Småland.
Rikard kör (helt enligt gällande stereotyper...), barnen sover och jag sitter i baksätet med Äpplet i knät, uppkopplad via mobilen, med full täckning!
Allt detta utan en enda krona i tillkommande kostnader!
Helt otroligt, sist jag ens funderade på att surfa via mobilen kostade bara tanken mer än det skulle ha smakat.
Men den här moderna lyxen ingår visst i mitt abonemang!
...Vilket antagligen innebär att det inte är så himla häftigt eller speciellt.
Mest bara en självklarhet numera.

Men för mig är det i alla fall nytt och speciellt.
Så välkomna till ett mycket r ö r l i g t (och lite rörigt) inlägg om att leva i ett I-land.

Over and out,
//L

VARNING FÖR LÅNGT INLÄGG!

Freja har sedan sitt tandläkarbesök i vintras varit medveten om att så fort det bildas en glipa mellan tandraderna så är det dags att sluta med napp.

Plötsligt, en dag i juli, så hände det.
Jag såg glipan.
Klargjorde vad som gällde för Freja.
Fick som svar, från en mycket beslutsam treåring, att hon visst skulle sluta- "när Max fyller år".

Mamman utan skam i kroppen berättade då att, som av en händelse, så skulle Max fylla nästkommande dag.
"Eh, okej. Då slutar jag imorgon." Blev svaret då och under dagen grodde tanken, så när vi samma kväll träffade Helena deklarerade Freja stolt att hon skulle sluta med napp nästa dag.

Helena frågade då: "Så när du vaknar imorgon har du alltså ingen napp?"

Ni skulle sett skräcken i Frejas ögon!
Hon hade visst inte riktigt insett konsekvensen av sitt beslut innan dess...
Men här kom den bistra sanningen.

Freja är rätt envis.
Hon stod för sitt beslut och lade på morgonen alla nappar i en påse för vidare donation.
Hela den dagen höll hon på med napparna, provsög alla, men hade slutat- skulle bara testa lite.
Jag tänkte att det får gå som det går- hon får bestämma hur slutandet ska gå till...

Kvällen kom och önskan om napp till natten var given.
Då tänkte jag att det kanske var dags för mamman att hjälpa henne hålla fast vid sitt beslut ändå- för det skulle ju inte vara enklare att sluta någon annan gång.

Det tog många tårar, timmar och mycket prat om hur jobbigt det kan vara att bli stor...
Innan jag hade lyckats få henne att somna så inkluderade helt plötsligt sluta-med-napp-dealen både valfri present ur leksaksaffären och besök på Junibacken (nästa dag) för att få beröm av, och lämna napparna till, självaste Pippi Långstrump!

Det var mycket Pippis förtjänst att Freja somnade den kvällen.
"Tänk vad Pippi skulle tycka hon var duktig som slutat. "
"Undrar om Pippi ville ge hennes nappar till andra, mindre barns som kom dit?"
"Kankse att hon skulle få en kram av Pippi, så duktig som hon varit nu..."

Freja sov tillsist.
Jag skulle bara kolla öppettiderna på Junibacken och såg då till min fasa att
Pippi var utbytt mot  Mumin-J Ä V L A-trollet!!!
Skit, skit, skit!
Skulle vi hinna bränna fram & tillbaka till Vimmerby på en dag? Antagligen inte.

Var bara att ta tjuren vid hornen och berätta- att Pippi hade sommarlov.
Leklandet kanske??
Jo, det gick, men bara om vi kunde ge napparna till Pippi efter sommaren.
Inga problem lovade mamman!
Junibacken däremot, visade sig ha lite upphovsrättsliga problem, så Pippi har tjänstledigt på obestämd tid. - Om ni undrade varför familjen Bendix ska till Vimmerby en helg i september...

Presenten då?
Jo, på väg till leksaksaffären funderade Freja mycket på vad hon skulle vilja ha för något.
En totalt meningslös nalle som kunde ligga bland de andra bortglömda gosedjuren var mest aktuellt.
"Jo, alltså, du får ju välja vad du vill- men det kanske vore kul med något du inte redan har"- tyckte jag.
Då, plötsligt, verkade det som om Freja härstammade från nåt afrikanskt U-land för hon sa:
"Hmm, vi har ju inget vatten hemma, så det ska jag nog önska mig..."
(Vår pump hade varit trasig i några dagar, så vi var vattenlösa)

Blev inget vatten, inte heller pruttballongen hon först höll i.
Det blev Pippis piratskepp i trä med alla tillhörande gubbar!

Det visade sig varken vara enkelt eller billigt att sluta med napp- men nu är det i alla fall gjort!!!

Blev förresten några kvällar till med gråt, men sen var det över...

Over and out,
//L

Vi har simmat för andra gången idag, båda barnen älskade det!

Max är så rolig, när han ska ligga på rygg och flyta (med min hjälp förstås) så hänger han sig totalt. Han sprider ut både armar och ben, tittar upp i taket och bara ligger helt avslappnad & fånler lite grann- ser härligt ut!

Freja har bestämt sig för att hon kan simma- även utan armpuffar.
Faktum är att det går ganska bra, tots att hon inte håller sig ovanför ytan mer än ett ögonblick...
Hon kastar sig hejdlöst ut från kanten och ropar åt mig att släppa henne eftersom hon K A N simma själv.
Hur mycket kan man släppa henne utan att skrämmas? Jag menar, hon sjunker ju faktiskt...

Efter badet och duschen tog jag med henne på hennes premiärbastubesök.
Glömde bara förklara hur skönt det är med värmen så vi hann bara in innan hon utbrast:
"Vi måste gå ut igen- det är väldigt för varmt här inne"
Det blev alltså en snabb premiär...

På vägen hem handlade vi god mat både till ikväll och imorgon- så nu är helgen här!

Om alla planer håller så ska vi till Gröna Lund med Alex & hans familj på lördag.
Det är nån sorts företagsevent för familjen- och dit räknas visst vi!
Därefter planerar vi att åka raka vägen till Vimmerby för hotellövernattning och ett söndagsbesök i Astrid Lindgrens Värld. Hoppas på bra väder- annars åker vi inte...

Ha en bra helg- det ska vi ha!

Over and out,
//L

Sedan jag fick barn har min sällsynt förekommande migrän utvecklats till ett ganska stort bekymmer.
Tydligen kan hormonerna i samband med graviditet trigga denna "sjukdom" och det är kanske det som hänt.
Jag har fått många fler och större anfall än tidigare...
Inser att detta kan skapa problem om jag är ensam med barnen och får en attack- därför ska jag nu, återigen, träffa min neurolog för att pröva ut nya mediciner för att lindra anfallen...

Varför skriver jag om detta?
Ja, det kan man ju undra...
...mest för att jag känner huvudvärken komma krypande igen.

Hade egentligen tänkt skriva en massa om hur mysigt vi har haft det ikväll hemma hos famijen Kruth.
Ville berätta om hur stor Vincent blivit och hur söt Alice är. Lustigt förresten att det är positivt för Vincent, i egenskap av kille, att vara stor och för Alice att i stället vara söt eftersom hon är tjej...
Jaja, en härlig familj är de i alla fall!

Tack för idag Tomas, Jonna, Vincent & Alice!

Over and out,
//L

Öser in inlägg just nu, men det finns så mycket jag vill säga och lovar att visa en massa bider men här kommer en liten del av livet som det ser ut nu: 

Vi har, som ni kanske vet, haft en lååång process mot de som ägde huset före oss angående dolda fel.
Den tvisten avgjordes i Tingsrätten strax innan Max föddes.

Vi förlorade alltihop.
Och fick betala motpartens rättegångskostnader.

Så här ser beloppen ut ungefär, så att ni ska veta vad vi pratar om:
Vi stämmer dem på ca en miljon
Vi har redan haft egna rättegångs- och utredningskostnader på ca en halv miljon
Motpartens kostnader, som då blev våra, låg också på ca en halv miljon.

Kanske inte behöver berätta att det ekade på våra sparkonton efter den förlusten?

Livet var faktiskt skit en stund.

Vi hatade vårt hus.
Vi började fundera på fördelar med att flytta.

Vi kunde bo i ett radhus i Orminge, nära båtplatsen till landet.
Huset på Nora skulle då kunna betala sin egen rättegång.
Vi kunde lägga mer tid och pengar på landet.
Vi skulle få bättre ekonomi och kunna unna oss resor utan att behöva spara i en halv evighet.
Vi skulle få närmre till stan, familj och vänner.
Våra barn skulle få massor av lekkamrater på gården.
Våra barn skulle få föräldrar med mer tid för dem, inte bara för skötsel av villa, båt, landställe osv...

Många fördelar.

Vi hittade mäklare, radhus med förbehåll för vår försäljning, besiktigade, annonserade, städade, visade...
...fick dåliga bud och sen lite bättre.
...fick prövningstillstånd till Hovrätten- Ja! De skulle pröva vårt fall på nytt eftersom det var så stora felaktigheter i den första domen.

Oj, tänk om vi skulle vinna ändå.
Eller så rättar de domen men dömer likadant.
Ingen vet.
Det dröjer nog ett halvår till.

Det spelade visst in mer än vi trodde för helt plötsligt ville vi kanske inte flytta.
Vi tackade nej till buden och kommer vänta in en mer stabil marknad.
Oavsett.
Vi behöver inte flytta just nu.

Om vi stannar...
Skulle vi bo fantastiskt fint.
Skulle våra barn växa upp i en trygg lantlig miljö.
Skulle vi inte behöva trycka in oss på nästan 100 kvm mindre.
Skulle vi slippa ha folk inpå knuten.
Skulle jag arbeta 15 min hemifrån och kunna både hämta & lämna dvs Rikard skulle "tjäna" tid på att vi bodde kvar.
Skulle vi kunna fortsätta bjuda på stora fester.
Skulle vi kunna återhämta ekonomin och unna oss någon resa - OM vi vann i Hovrätten
Skulle vi vara rika på kärlek - OM vi förlorade i Hovrätten.

Summa sumarum:
Vi har flyttat ut mentalt och därefter aktivt flyttat in igen.
Vi älskar vårt hus och trivs här.
Men...
Vi har bestämt oss för att fram till årsskiftet ändra på det vi behöver för att få en god livskvalitet.
Om vi inte hittar den kvalitén innan dess så behöver vi flytta för att må bra.
Våra barn kommer inte tacka oss för att vi bodde fint men saknade kvalitetstid tillsammans.
Det är nu vi ändrar på det vi behöver. Kalla det "fånga dagen" om du vill. För vi börjar vår förändring idag, inte imorgon.

Det känns så bra att se realistiskt på helheten.
Vi vill vara tillsammans där vi mår som bäst.
Om vi vill att det ska vara Nora Gård så får vi hitta vårt trivsamma liv här.
Går inte det så flyttar vi.
Synd va?
Men rätt.

"Alla dessa dagar som kom och gick- inte visste jag att det var livet"
Okänt citat som är värt att tänka på...

Jo, det här med Hovrätten försöker vi att inte tänka så mycket på. Det går som det går.
Återkommer i den frågan.

Over and out,
//L

På torsdageftermiddagar har både Freja & Max olika vattenaktiviteter i vår simhall här på Värmdö.
Det innebär att Rikard & jag ses i simhallen med båda barnen kockan tre och därefter är det babysim, vanlig pool, bubbel, vattenrutchkanor och plask & lek som gäller.
Båda har alltså sina "simskolor" och sedan bär det av hemåt till nån mysig middag och då är det helg, eftersom Freja inte har förskola på fredagar. Tyvärr jobbar Rikard såklart, men då hinner vi andra leka med kompisar och sen har vi hela helgen tillsammans.

Varje vecka.

Livet är inte så tokigt.

Det känns bra.

Jag är lycklig- inte mest för att få vara i simhallen på torsdagar utan kanske mer för att jag är gift med världens finaste man och att just vi två tillsammans har berikat världen med den finaste flicka och pojke man kan tänka sig.

Ä L S K A R

Over and out,
//L

Freja har nu börjat på äldrebarn men på samma förskola som tidigare.
Tyvärr har det visat sig vara allt annat än bra där- och det river i mitt mammahjärta!
Om jag inte tyckte att det trots allt är bra för Freja med förskolekonceptet i sin helhet så skulle jag nu, utan att blinka, låta henne vara hemma med mig och Max.

Har tagit Max ur kön till denna förskola och satt honom på den (enligt andra föräldrar, min egen åsikt och föräldraenkäter) bästa förskolan på Värmdö.
Han kommer få plats där i maj eller augusti nästa år, vilket passar oss utmärkt, och då tar han dessutom med sig Freja på "syskonförtur".
Toppen, men hur ska hennes tid fram till dess se ut?

Just nu finns ingen trygghet vid lämning, knappt ett hej vid hämtning och än mindre ens ett ord om dagen som varit.
Ljudnivån är vansinnig, man påminns inte om toalettbesök (vilket regelbundet skapar olyckor för alla nya äldrebarn) och det förekommer våld mellan barnen på daglig basis!
Då jag hämtar vet ingen var Freja är och flera gånger har jag kunnat räkna till tolv barn på samma lekplats- utan tillsyn av någon vuxen!

För mig är dessa brister helt oacceptabla och flera av problemen måste åtgärdas omgående för att barnen ska vara trygga.

Det känns så svårt att veta hur man ska hantera såna här saker för det är ju lite känsligt.
Vill ju helst inte att Freja ska få en stämpel som "hon med den där jobbiga mamman".
Däremot får de gärna veta att just jag kräver en bättring för mitt barn- oavsett hur oengagerade eller ovetande de andra föräldrarna är angående sina barn...
Svår balansgång, men har insett att det här inte kommer vara sista gången jag måste slåss för mina barn, så det är lika bra att utveckla en hållbar strategi redan nu.

Har tidigare pratat med avdelningsansvarig och idag ringde jag även deras pedagogiska chef.
"Oj, oj, inte bra. Det här måste vi prata om. Bla bla bla..."
Var sådär nöjd efter samtalet, men kände att bollen ändå var i rullning nu.

Då jag kom för att hämta Freja möttes jag av avdelningsansvarig som ville prata med mig angående det som framkommit.
Kändes inte bra att behöva ta det med henne efersom jag på ett sätt kanske hade gått bakom hennes rygg. Dessutom borde de kunna ta detta dem emellan, utan att jag skulle behöva ta allt igen (och då också öga mot öga behöva kritisera henne som den del av verksamheten hon är).

I alla fall fick Freja en perfekt hämtning (trots att den nog var ganska konstlad), så när vi gick därifrån var det ändå med lätta steg.

Hoppas kunna möta dem med positiva gensvar så snart det blir en förbättring så att de märker att det finns utrymme för både kritik och beröm från mig...
Hoppas denna strategi kommer hålla det år som är kvar så Freja får trivas och känna sig trygg.

Har nämligen inte kännts så kul när Freja fått ont i magen då vi stannat bilen utanför förskolan.
Ännu värre när följande konversation gång på gång utspelats:

"vilken tid kommer du och hämtar mig idag mamma?"
"klockan tre, som jag brukar"
"Jaha, klockan tre. Jaja, det är ju inte så länge dit..."

Å N G E S T - som jag hoppas kan släppa nu!

Over and out,
//L

Vill så gärna ordna en ny design till bloggen, men det verkar lite knepigare på mac än på pc-
eller så är det bara skit bakom spakarna...

Tycker i alla fall att denna design har för litet typsnitt i den löpande texten, men det kanske man lätt kan ändra?
Pinsamt att jag inte vet eftersom jag förra sommaren läste nån form av kurs i webbutveckling, haha!
Känner igen taggar och sånt men vågar inte riktigt experimentera själv... Nån som vet hur man gör?

Over and out,
//L

Har just accepterat att jag måste träna för att uppnå (eller nernå) min idealvikt.
Det här är tyvärr inget jag njuter av, utan bara ett ont måste...
Hur som helst- min kondition är lika med obefintlig så att gå till gymmet i det här läget känns lite bortkastat.
Ska börja med att promenera mig till en powerwak och sen springa vidare till nån form av återkommande löprunda.

Förresten, när blir en promend en powerwalk?
Är det bara ett modernare ord på samma sak, eller måste man gå en viss sträcka på en viss tid?
Har visst nåt med pulsen att göra hr jag hört... Och puls, det har jag massor av vid mina motionsrundor så då kanske jag egentligen powerwalkar?

Hur som helst, nu börjar det.
Var ute både igår och idag så imorgon blir det nog vila pga träningsvärk.

Kul inlägg, att höra om mina träningsplaner, haha!

Over and out,
//L

Funderar på om jag ska sammanfatta året hittills.
Tänker lite övergripande sådär och sen kanske framöver återkomma lite mer detaljerat till vissa delar...

Det ska jag nog.

Imorgon då, för nu är jag trött.

God natt, sov gott!

Over and out,
//L

Vet ni vad jag har tänkt på?
Det vore kul att ta rondellhunden till ett nytt plan och vidareutveckla idén rejält.
Alltså, med rondellhund menar jag väl egentligen de enskildas ideér som leder till (ganska så meningslösa) trender, men som ändå någonstans sprider lite glädje- precis som rondellhundarna gjorde.

Tänk såhär (och nej, jag har inte rökt på):
På busshållplatsväggen sitter ett post-it-block och en penna.
Om man känner för det så skriver man en lapp, kanske med något tänkvärt, kul eller bara meningslöst budskap.
Därefter sätter man den på samma vägg som det tomma blocket.
Snart finns en hel vägg med olika budskap och då kan man, om man hittar något som passar, ta med sig en lapp och ha som dagens ledord, typ...

Låter ju galet, men tänk ändå att stå där & vänta på bussen som aldrig kommer och under tiden läsa andras tankar- tills man hittr en tanke man gillar.
Då tar man den med sig.
Och skriver väl dit en ny för att hålla ruljansen igång...

Så tänker jag.
Som åker bil överallt.

Over and out,
//L

Ja, som rubriken lyder så har det varit en massa folk på Skansen idag-
inkusive jag själv, Freja, Max och deras farmor med sin Per.

Det var galet mycket folk och tyvärr var inte alla jättetrevliga.
Tex mötte vi en skitstövel man med ryggsäck som först korsade kön vi stod i precis framför oss.
Till saken hör att det innan han gick igenom faktiskt inte fanns plats för någon att passera just där.
Resultatet blev att han knuffades rätt rejält, utan att be om ursäkt såklart.

En stund senare kommer gör han samma sak igen, men mitt i kön vänder han sig om och slår till Freja med puckeln han inte verkade fatta att han hade på ryggen ryggsäcken.
Jag sa då till honom att det förvisso inte var okej att ens tränga sig, men när han börjar dunka till barn på vägen så går det för långt.
Vet ni vad han svarade då?
"Men det fanns ju inget utrymme för mig att gå där!"
"Som om det därför är okej att slå till barn för att bättra på sin markyta?!", kontrade jag med och då blängde han bara surt på mig.
Pucko!

I övrigt har vi haft en bra dag och det var mysigt att träffa familjen lite.

Synd bara att Rikard inte kunde komma med-
Citat Freja: Pappa kunde inte komma för han är sjuk i huvudet!
Fri översättning: Pappa är förkyld vilket resulterat i problem med bihålorna.

Så har en härlig söndag passerat i våra liv.

Over and out,
//L

...har vi inte ikväll.

Dagen har bestått av dop i Högalidskyrkan med tillhörande kaffe, tårta och lek.

Efter vår avbrutna dejt i Farsta gård ville varken Freja eller jag åka hem riktigt ännu så vi gjorde en deal:

Idag var jag, Freja & Max (vårt andra barn...) i Farsta Gård tillsammans med Anna & Kalle, Annelie, Anton & Alva, Mia, Wilda & Juni. Vi satt på gräset i den värmande sensommarsolen (inte höstsolen, väl?) och såg våra barn leka samtidigt som vi pratade ikapp oss lite grann.

Jag har så mycket jag vill berätta om tiden som gått, men det skulle nog bli tråkigt, både att läsa & skriva om allt i kronologisk ordning. Vi får nog ta det lite som det kommer- några delar nytt blandat med några delar gammalt och en stor skopa bilder.

Det var så länge sen jag bloggade så jag minns knappt hur man gör...